13 december (GLAD LUCIA)

Skriket som hördes över Västerås var ruskigt likt ljudet från en halvmogen mandragora. Angelina Aftonstjärna vände sig om och undrade vad det var som lät.
”Vad händer?” frågade hon och försökte se problemet.
”Det är Dreaner.” sa Allie Trox sammanbitet, men man kunde se skräcken i hennes blick. ”Han har splittrat sig!”
Alla crew stod samlade runt den splittrade Dreaner, ja, alla utom Moltena som hade fallit ihop i en gråtande hög på marken bredvid Dreaner och försökte sätta ihop honom för hand.
”Hur sjutton lyckades han?!” undrade Dark Lizard. ”Och hur ska VI kunna fixa det?”
De andra såg på varandra med skrämda blickar. Tillslut började Missmonroe rota i sin väska.
”Vad letar du efter?” frågade Legobitar, som inte kunde förstå vad för spännande som kunde finnas i Missmonroes väska i en sådan här hemsk situation.
”Mina Harry Potter-böcker! Jag tror att jag har gjort en djupgående analys där jag genom att ha läst mellan raderna fått fram att Sirius och Remus har ett förhållande, vilket kombinerat med upplägget samt resultatet av det hela visar en formel om hur man sätter fast splittrade personer igen! Jag är inte säker, men det kan fungera!”
”… va?” frågade Stierna, som var den första som vågade säga något efter detta långa utlägg som inte hade någon som helst mening alls enligt dem.
”Äh, flytta på er!” sa Missmonroe och kavlade upp ärmarna för att visa att det här var allvar, och hon visste hur hon skulle kunna lösa situationen. De andra flyttade sig försiktigt.
”Skada honom inte.” snyftade Moltie och släppte Dreaners hand som hon hållit försiktigt i.
”Han är redan så skadad som man kan bli!” försökte Angelina muntra upp henne med, men lyckades inte riktigt. Alla tittade på Missmonroe som nu hade dragit fram sin trollstav. Hon mumlade någon konstig formel som ingen riktigt kunde tyda, och sedan, som genom ett mirakel, var Dreaner en del och inte massa smådelar.
”DREANER!” tjöt Moltie och rusade fram. Dreaner såg förvirrad ut.
”Vad hände?”
”Du splittrade dig själv. Jag SA att du skulle splittra dig själv. Förr eller senare.” sa Angelina, och det var svårt att se om hon var glad över att Dreaner var hel igen eller bara nöjd över att hon hade haft rätt för en gångs skull.
”Kan du gå?” frågade Dark Lizard som var den enda som räknade ut att dagarna till julafton blev färre och färre och att de behövde skynda på i sitt letande efter Zirius.
”Jag… Jag tror det.” sa Dreaner. Och med de andras hjälp reste han sig upp.
”Jag hatar transferering.” hörde de honom muttra.
"Är det inte lucia idag förresten?", viskade Missmonroe, "Ännu är det några timmar kvar", svarade Dreaner, som kvicknat till "Jag hatar allt upptåg för något ingen minns vad det handlar om...".
"HAHA, uppTÅG!" vrålade Stierna och vek sig av skratt. De andra kollade på henne och suckade. "Ni förstår när man firar lucia har man ju ofta luciaTÅG! HAHAHAHA".
Gruppen fortsatte konversationen tills Dreaner plötsligt ryckte till, "vill ni att vi ska ha ett luciatåg?! Är ni inte riktigt kloka?"
"Dreaner får vara lucia!" Uropade sällskapet och låg dubbelvikta på marken.
"ALDRIG I LIVET?!?! Hellre dör jag! Vill ni att jag ska det?!"
"Om det är det sista minnet från dig kan det nästan vara värt det, haha" skrattade Legobitar med glimten i ögat. Dreaner tystnade och kollade storögt mot en flicka som kom springandes rätt emot dem. "JAG HAR SETT HONOM!! JAG HAR SETT VÅR HERRE!! Han har varit borta länge länge nu! Men nu är han äntligen tillbaka!"
"Ehm, vem är din herre?" frågade Angelina försiktigt.
"Zirius såklart! Grundaren till hemsidan fenixforum." Sa flickan snabbt och energiskt. Crew stod alldeles stilla och gapade "Vart såg du honom?"
"Han publicerade en text på fenixforum för två timmar sedan." Gruppen kollade på varandra och bestämde sig för att de nog skulle undersöka saken innan de åkte hem. Flickan, som hette mrs xdelina visade dem till Västerås egen fefostuga och ledde dem framtill datorn. "TJAO Boyz and Görlz! Me mej ä allt bäzt. va på zemezter. Peaze out, YEAH!" löd meddelandet, och det blev helt tyst i rummet.
"Det där är inte Z som skrivit.. Nog att han är självgod, men så många Z:an har jag nog aldrig sett honom använda.." sa Missmonroe fundersamt.
"Kan man inte kolla Ip-adressen?" frågade mrs xdelina.
"Klart vi kan" muttrade Dreaner och började pilla runt lite. De gick in på Zirius sida och kollade vilka andra medlemmar som hade samma IP-adress. De kom fram till en medlem vid namn Plaht Devis. Legobitar slet sitt hår över alla felstavningar på infot och bestämde sig för att redigera det lite. Då hon kom åt knappen, den röda, stora knappen där orden "Ta bort medlem" kunde läsas.
"LEGOBITAR?! Vad pysslar du med! Det här kan inte ens gem lösa!" Skrek Angelina förtvivlat. "Allt jag hann se var bilden och att han bor i stan!"
"Tack Legobitar!? Vad ska vi göra nu, baka lussekatter och lussa för hela västerås i jakten på Plaht Devis?!" utbrast Moltena.
"Det är precis det vi ska göra" bestämde Missmonroe. "Och för att det inte ska bli för orättvist så får mrs xdelina bestämma vem som ska vara vem."
Och innan crew hann reagerat hade Mrs xdelina använt sin trollstav för att få på dem Lucia-kläder. Plötsligt fann sig Legobitar, Moltie, Angelina och Stierna som tärnor, Missmonroe och Allie som små tomtar, Dark Lizard hade blivit stjärngosse och Dreaner hade blivit Lucia, med levande ljus i sin krona.
”VAD I…?!” utbrast Dreaner tillsammans med massa andra ord som fick Missmonroe att nolla honom. ”Varför är JAG Lucia?!?!”
”Du passar så bra!” sa Mrs xdelina medan de andra i crew brast ut i gapskratt.
”Du är så söt Dreaner!” fnissade Moltie.
"Nu måste vi skynda oss!"
De sa hejdå till Mrs xdelina och började deras jakt i utkanten av staden, där morgonen låg kall och misstänksam. Ett gråtthus låg undanskymt av en mur av tallar och snö. Dörren stod öppen och orden på dörrmattan löd "Knacka du går in, tack". Stierna knackade och sa "Varsågod", tågade in försiktigt och fann en lapp på hallbordet.
"Har kirrat biffen chefen! vi hoockar upp i de Zity aj vas bån i" Sällskapet kollade på varandra och undrade om de någonsin skulle ta slut. Ett plötsligt skarpt ljud ekade och två meter ifrån dem står en figur i skuggan tilltalar dem; "fefocrew?", upprepade personen.
”Ja…” sa Dark Lizard försiktigt.
”Ni måste komma med mig. Jag har information ni vill ha.”
Crew såg osäkert på varandra. Men sedan bestämde de sig för att all information var bra information, och att information var just vad de behövde, så de följde sedan efter personen. De leddes genom ännu fler mörka gränder, vilket borde få normala människor att förstå att det nu var något skumt pågång. Det gjorde däremot inte crew, utan följde glatt efter personen genom de långa, väldigt, väldigt mörka gränderna. Tillslut stannade personen och vände sig om.
”HAHA” utbrast han, för nu kunde crew se att det var en han, och sedan hade han bundit fast dem med magiska rep.
”Vad vill du oss?” skrek Moltie och försökte slita sig loss från repen.
”Aaargh jag når inte till mina gem!” ropade Angelina.
”VART ÄR HARRY POTTER NÄR MAN BEHÖVER HONOM?!” tjöt Missmonroe förtvivlat.
De andra höll sig tysta, men alla tittade på mannen som nu tog av sig sin svarta huva och visade ett ondskefullt ansikte.
”Ni snokar för mycket. Det är slut med det- för alltid.”
Crew flämtade alla i kör.
”Vadå snokar? Snokar vadå?” sa Dark Lizard och fattade ingenting.
”Sluta lägga era smutsiga näsor i blöt, blodsförrädare och smutsskallar!”
Den mystiske, och tydligen väldigt onde mannen såg hotfullt på dem och höjde sin trollstav.
”EXPELLIARMUS!” skrek plötsligt Stierna och mannens trollstav flög ur handen på honom. Sedan skyndade sig Stierna att befria dem andra.
”Hur lyckades du?” frågade Legobitar och gned sina ömma handleder där repet skurit in.
”En expert avslöjar aldrig sina trix!” sa Stierna, och vägrade sedan att avslöja mer. Den onde mannen hade blivit medvetslös av avväpningsbesvärjelsen, för tydligen var han inte alls van vid att folk vann över honom i dueller.
”Vem är det?” frågade Moltie.
”Jag vet inte…” sa Dreaner och gick försiktigt närmare.
”Hans sätt att tala på… Jag känner igen det någonstans ifrån! Och vad menar han med att snoka runt?” frågade Missmonroe.
”Jag vet inte, det kan väl inte vara…” Angelina såg på de alla och avslutade sen. ”Dödsätare?”
Allie gick fram till mannen och hittade ett id-kort.
”Oj, det stå här att han är från Karlstad! Är detta Plaht Devis, han skulle ju möta någon där...”
”Skulle… dödsätare ha Zirius? Men det är ju jätteläskigt!” sa Moltie skrämt.
”Lugna dig Moltie, jag klarar av alla dödsätare!” skröt Dreaner.
”Du som inte ens klarar av att transferera dig…” muttrade Stierna. Dreaner svarade inte.
”Jag tycker vi ska ge oss av i alla fall, var inte detta Plaht Devis så kan han finnas där.” sa Dark Lizard.
De tågade tillbaka mot stationen och Karlstad, alla med samma funderingar i huvudet: Var det här verkligen ett spår? Är Zirius försvunnen på grund av dödsätare, eller har de bara lust att lägga sig i crews planer? Kommer Dreaner lyckas hålla sig hel i fortsättningen? Och hur står det egentligen till med Molties graviditet?
11 dagar av 24 kvar, hur ska de lyckas med detta?