6 december

Paniken spreds sig genom den lilla jordkällaren. Moltena hade börjat stortjuta om att hon inte ville föda sitt barn i en håla precis som alla Weasleys. Missmonroe påpekade barskt att det var ett bo och ingen håla. Legobitar hade under tiden sprungit omkring i små cirklar mest i panik. I alla fall tills hon snubblade in i Stierna som i sin tur började läxa upp Legobitar över sin klumpighet. Dreaner såg nöjd ut över situationen för första gången på flera dagar.
”JAG HAR EN PLAN!” utropade Angelina stolt.
”Är det en bra plan?” frågade Missmonroe i hopp på något som hämtat ur Harry Potter-biografin.
”Självklart är det en bra plan!” svarade Angelina och spatserade fram till den lilla trädörren på sina höga klackar.
Det dröjde ett tag. Och allt var tyst. Det fortsatte vara tyst ett tag.
”Typiskt.” Suckade Angelina.
”Vad är det?” frågade Legobitar och Stierna i kanon.
”Dörren är gemsäker.” Sade Angelina lågmält, nästan lite skamsen över det hela.
”JAG VISSTE DET! VI KOMMER ATT DÖ!!!” stortjöt Moltena.
Moonrise nummer två, eller i alla fall den Moonrise som var inlåst och inte hade sparkat in dem dit de nu var, hade under hela kalabaliken varit ganska tyst. Hon såg sig omkring på alla inne i jordkällaren.
”Men var är Allie Trox och Dark Lizard?” tänkte hon högt.
”Dom kommer rädda oss! Precis som riktiga gryffindorare!” konstaterade Missmonroe snabbt och stolt.

Under tiden i Fefo-stugan hade Dark Lizard, som led av post-traumatiskt halsdukssyndrom för tillfället, slutat dansa då han hade, så varsamt man kan, fått en sticka i foten. Nu muttrade han bara repetitivt i takt med musiken från hörsnäckan som satt i hans öra. Och Njalla Von Totoro hade gått en stund efter alla andra och sagt att hon snart skulle vara tillbaks. Allie Trox däremot höll på för tillfället att välja morgondagens utstyrslar när Moonrise, den första, gick igenom dörren.
”Moonrise!” sa Allie Trox och släppte sina tankar om kläder för stunden ”Men vänta… Vart är de andra?”
Moonrise svarade inte utan gick snabbt emot ett skåp på andra sidan stugan.
”Svara Moonrise!” upprepade Allie Trox strängt medan hon drog sin trollstav.
”De… Ehm…” sa Moonrise nummer ett innan hon graciöst svängde runt och riktade sin trollstav mot Allie. Allie backade lite chockat och kunde inte riktigt få fram ett ord. Hon riktade en blick åt Dark Lizard som nu sov muttrandes.
”Lamslå!” skrek Allie Trox och Moonrise stelnade till och föll till golvet.
”Lizard! Lizard!” fick Allie fram då hon gick till Lizard och smällde till honom.
”Vakna!”
Dark Lizard öppnade trött ögonen och såg sig menlöst omkring. Plötsligt såg han en cola-burk under björken som extraknäckte som gran och skuttade glatt upp och dit.
”Undrar hur den här kom hit… Den spar vi.” sa Lizard förundrat när han tog upp cola burken och stoppade den i fickan.
”AH! Titta!” fick en chockad Allie Trox fram när hon såg att inte Moonrise låg kvar. Det var en annan människa som låg där.
”Oj vad besynnerligt. Vem är det där? Har den en lustig religion?” frågade Dark Lizard.
”Det där var Moonrise! Hur kan det här har hänt?” kontrade Allie Trox precis innan Njalla von Totoro kom in i stugan. Allie Trox svängde runt mot Njalla på ett överdramatiskt sätt och riktade sin trollstav mot henne.
”Är du någon annan!?” frågade Allie Trox hetsigt.
”Nej!” svarade Njalla smått chockad över att en ur crew riktade en trollstav mot henne.
”Bevisa det! Berätta något som bara en från fefo kan veta!” kontrade Allie Trox listigt.
”Ja precis. Så här är frågan. Vem skulle vinna i ett slagsmål: Jag eller gud?” sköt Lizard in med ett flin.
”Hah! Alla vet att det där är en kuggfråga! Du är ju gud!” svarade Njalla med ett skratt innan hon såg ner på den lamslagna personen. ”Vem är det här då?”
”Det var Moonrise” svarade Dark Lizard.
”Polyjuice-elixir kanske det är?” sa Njalla lite försiktigt för det var trots allt inte helt säkert. Allie och Lizard tittade på varandra med en blick som bara kan betyda: ’var är de andra i så fall?’.
”Vi måste hitta de andra.” Sa Allie Trox och begav sig mot dörren.
”Vänta bara på mig” fick Dark Lizard fram innan han följde efter Allie. Efter ett tags vandrande i snön så kom Njalla springandes efter dem.
”Ni kanske behöver en vägbeskrivning nästa gång ni ska rädda folk! Som tur tog jag mig friheten att förhöra den där bedragaren om var de var!” flämtade hon fram innan hon började leda de två ganska frusna crew-medlemmarna genom snön. Tillslut var de framme vid den lilla jordkällaren.
”Här sa bedragaren att de skulle vara.” Sa Njalla efter en lång dramatisk paus.
”Vi måste öppna fort annars kanske de dör!” sa Allie dramatiskt för att höja spänningen ännu mera innan hon drog undan haspen och slet dramatiskt upp dörren. Dom stod där en kort stund innan Moltena slängde sig ut från jordkällaren och runt Allies hals.
”Vi är räddade!” tjöt Moltena av lycka. ”Jag är hungrig.”
”Det var ju bara en hasp.” Suckade Dark Lizard och förstörde stämningen helt och hållet tills Angelina Aftonstjärna kom gåendes ut i kylan.
”Ja men det var inte som på film. Haspen VAR gemsäker!” sa Angelina chockat. Resten av Crew hoppade glatt ut. Alla förutom Dreaner som muttrade någonting om att han gärna blir instängd igen där det inte finns någon jul.
”Men vi har ingen idé om var vi ska här näst!” utstötte Stierna på ett sådant sätt att man nästan kunde se den ledsna smilien efter texten. Den riktiga Moonrise kom sist ut ur den halvmörka jordkällaren.
”Jodå det har ni!” utbrast Moonrise ”Innan den där elaka personen slängde in mig i den här jordkällaren sa den att den skulle hindra er från att ta er till Göteborg!”
”Precis som i alla action-filmer!” utbrast Angelina.
”Precis som i alla serietidningar!” utbrast Dreaner.
”Ja men då fortsätter vi väl då! Crew! Nu transfererar vi oss till Göteborg!” hojtade Legobitar glatt innan hon höjde sin trollstav. Likaså gjorde alla andra ur Crew. Och med ett flertal smällar och ploppar så var de borta. Kvar var Njalla von Totoro och Moonrise som vinkade farväl.


Snöflingorna landade sakta men säkert på Poseidonstatyns huvud. Det var en lugn morgon. De enda som var där omkring Götaplatsen vid den här tiden skulle nog ingen tro på ändå. Speciellt inte när de berättade att precis just då följt av några smällar och ploppar dök upp ett ganska konstigt gäng från tomma intet.
”AAAH! Jag har förlorat min hand!” skrek Dreaner av smärta.
”Va!? Precis som i Star Wars?” utbrast Angelina Aftonstjärna nyfiken som hon var.
”Nej vänta. Den satt fortfarande fast.” Sa Dreaner lättat och såg sig omkring.
”Sluta dra såna där hemska skämt, Dreaner. Du skrämde oss faktiskt!” sa Stierna bittert medan hon hjälpte Legobitar att stanna på fötter.
”Jag är så hungrig!” klagade Moltie medan hon gned sin mage som om den var en magisk lampa. Under Moltenas klagan så upptäckte Legobitar en skylt. Bara några tiotals meter ifrån dem. Hon vinkade till sig alla andra och begav sig ditåt. När de kommit närmare så kunde de urskilja de utsmetade bokstäverna till ordet CREW.
”Är det här ett meddelande från Zirius?” frågade Stierna upprymt.
”Nej” sa ett flertal röster bakom dem. Dreaner som hade varit på sin vakt sedan de kommit dit hoppade runt och drog till sig Moltena som en levande sköld.
”Dreaner!” skrek Moltena.
”Vad?” frågade Dreaner lite tystare.
”Använd en gryffare istället.” Viskade Moltena till svar.
”Var inte rädda” sa gruppen som de nu faktiskt såg. ”Vi är från fenixforum!”
”Oj! Ja visst ser man att ni är fenixar! Lika fina som Sirius Black är vad ni är!” sa Missmonroe, självklart menat som en komplimang.
Efter ett litet tag så hade gruppen blivit identifierade som Adnaurian, flummgurkan, Alicia McGrath, Oh-so Intricate, Nitskärp', Schnapey, Zingoalla, Pixpix och Poffe de wizard. Efter många kramar och handslag så var det dags att faktiskt komma till saken.
”Så ni vet att Zirius är borta?” frågade Missmonroe.
”Snälla berätta att han är med er så vi kan åka hem!” suckade Dreaner fram.
”Nej men han har lämnat ett meddelande på en plats där ingen ondska kan skrika och alla kan finna lugn och ro.” Svarade Nitskärp’ och resten av sällskapet nickade.
”Vi har letat på kyrkogården.” Ropade Adnaurian ut ganska högt så till och med Dark Lizard hajade till och frågade Stierna vad som var på gång.
”Ni vet den alldeles i närheten.” Tillade Schnapey som om det vore helt självklart vilken kyrkogård det var.
”Och vi letade också i självaste kyrkan!” sade Poffe de wizard ganska stolt över sig själv och de andras insatser.
”Ni är verkligen jättebra!” sköt Allie Trox in under en av pauserna i deras berättande.
”Vi vet. Men tyvärr…” sa Alicia McGrath.
”Tyvärr vad?” fick Dark Lizard fram och försökte få ett nys om vad alla höll på att prata om innan han somnade stående.
”Tyvärr så hittade vi ingenting.” Svarade Pixpix och suckade.
”Men vi var nära på att göra det!” försäkrade Flummgurkan.
”Ni påminner mig om Dumbledore! Ni bryr er lika mycket om fefo som han bryr sig om Harry… Och det är så vackert!” sa Missmonroe innan hon torkade sina tårade ögon. Zingoalla torkade även sina ögon och man såg verkligen hur hon blev rörd av vad Missmonroe sa.
”Där ingen ondska kan skrika och alla kan finna lugn och ro.” Muttrade Angelina för sig själv. Hon kliade sig själv med ett gem i nacken och såg på alla fenixar. Tills hon fastnade på Adnaurian som höll i en kopia av sagan om de två tornen.
”Han gömde ledtråden på ett bibliotek!” sa hon sedan snabbt och tankspritt. ”Ingen får vara högljudd i ett bibliotek för där måste det ju vara lugn och ro!”
”Du, min kära Angelina, har slagit huvudet på gemet!” sade Moltena stolt innan hon vände sig mot alla göteborgsfenixar för att ställa en ganska självklar fråga som inte ens hann ställas.
”Göteborgs stadsbibliotek såklart!” sa de alla i kör och pekade mot byggnaden som var några hundra meter ifrån platsen dom befann sig vid.
”Adjö alla fenixar och tack för allt. Ni har hjälpt oss mer än ni anar!” sa Stierna uppmuntrande innan hon började springa mot stadsbiblioteket med resten av crew i släptåg. Alla förutom Dreaner, Moltena och Dark Lizard som glatt stannade kvar en stund och åt lite av maten som de andra fenixarna hade med sig. Eller i alla fall Dreaner och Moltena. Dark Lizard sov fortfarande.

Stora delen av crew stormade in i biblioteket och kollade runt på dom nästan gigantiska bokhyllorna som fanns där.
”Hur ska vi kunna hitta hans ledtråd?” frågade Missmonroe desperat.
”Vi får kolla på H för Harry Potter. Där är nog ledtråden!” utbrast Angelina innan Legobitar bestämde sig för att halka på en våt fläck och ramla på henne.
”Oj. Oj. Oj! Förlåt… Verkligen förlåt!” sa Legobitar medans hon började resa sig.
”Eller så är ledtråden under bokstäven Z. Ni vet. För Z!” föreslåg Allie Trox.
”Okej såhär blir det! Missmonroe och jag tar och hittar Harry Potter böckerna! Och du, Stierna och Legobitar tar och letar efter böcker på Z!” och efter att Angelina hade uttalat de sista orden så försvann hon tillsammans med Missmonroe mot H för Harry Potter. Och de andra traskade bort mot Z. Plötsligt öppnades dörren till stadsbiblioteket igen och Moltena och Dreaner steg in i den stora hallen med Dark Lizard i vardera arm. Plötsligt kände de en kyla sprida sig genom deras kroppar och när dom såg sig omkring på fönstren så spred sig frost över dom. Dom släppte Dark Lizard till golvet och han vred sig smått.
”Håll dig bakom mig, Moltie. Det verkar vara en dementor här.” Sa Dreaner och började se sig omkring. Plötsligt dök den ohyggliga varelsen ner från skuggorna och svävade bara några centimeter ifrån Dreaner. I hans ögon kunde man se de sista dropparna lycka börja sina och hur han blev blekare och blekare. Plötsligt blev Dementorn träffad av någonting och flög skrikandes iväg. Dreaner föll ner till sina knän och såg ut som om han skulle spy när som helst.
”Dreaner!” skrek Moltena och satte sig bredvid honom och omfamnade stackaren. Medans resten av crew kom springandes ifrån deras respektive håll. Dark Lizard stod på benen med en cola burk riktad mot där Dementorn var.
”Vad har hänt?” frågade Stierna upprört medans resten stod tysta och titta på.
”Det var en dementor. Men jag fick iväg den.” Svarade Dark Lizard kort och koncist.
”Hur då!? Vi är inte så bra trollkarlar ju!” sa Legobitar som tydligen var ganska imponerad.
”Med 100% lycka och 100% godhet. Den här.” Svarade Dark Lizard och visade upp coca-cola burken. ”Förresten var har ni varit?”
”Javisst! Vi letade ju efter Zirius ledtråd. Tyvärr hittade vi ingen i någon bok på Z. Hur gick det för er?” sa Allie Trox lite uppgivet.
”Vi hittade en lapp!” sa Missmonroe stolt. ”I fången från azkaban. Zirius har riktig smak!”
”Läs bara lappen så vi kan dra.” Kontrade Dreaner som var trött på allt pladder. Missmonroe harklade sig.
” "Spåren leder uppåt i landet mot Alingsås och kanske längre. Jag måste gå till botten med det här... Julen måste räddas, lika säkert som layouten måste förändras".” Sedan tystnade Missmonroe. ”Det var allt.”

Vad betyder detta? Kommer Alingsås vara platsen där crew hittar sin förlorade grundare, eller är detta ännu ett villospår som leder till ännu fler jordkällare? Och vilka är det som smyger runt och använder polyjuiceelixir för att låtsas vara fefo-medlemmar? Det enda vi vet är att julafton är om 18 dagar, och det ser dystert ut.